Learning Study-genomförda studier

En learning study inleds med att gruppen lärare identifierar ett lärandeobjekt, alltså något som lärarna av erfarenhet vet är svårt inom ämnet.

Gemensamt sätter lärarna fokus på den förmåga eller kunnande som eleverna ska utveckla. Först prövas vad eleverna redan kan inom området och man planerar sedan gemensamt en lektion. En av lärarna i gruppen genomför den planerade lektionen.
Efter lektionen undersöks man om eleverna lärt sig det man ville och gör sedan ändringar i lektionen. Sedan genomför lärargruppen den nya lektionen  i en ny elevgrupp.
Denna procedur kan sedan upprepas flera gånger i syfte att göra det möjligt för eleverna att urskilja de kritiska aspekterna och utveckla en förståelse av lärandeobjektet.

I Learning Study utgår vi bland annat från dessa frågor:
Hur kan man på bästa sätt undervisa om något som är svårt?
Vad kan man när man kan något?
Vad i undervisningen gör skillnad för elevernas förståelse?

I studierna vidareutvecklar lärarna förmågan att analysera lärandemål, att utforma undervisning med utgångspunkt i läroplanen, bedöma elevers kunnande och utforska relationen mellan undervisning och lärande.

Sjöstadsskolan har i sin kompetensutvecklingsplan som mål att genomföra flera studier varje termin samt att alla pedagoger ska ha erfarenhet av learning study-arbete..

Nedan finner ni en lista och kort presentation av de studier som vi gjort på skolan sedan 2009.

Sammanställning av Learning Studies på Sjöstadsskolan, studier, deltagare, resultat och erfarenheter, 2009-2015

Genomförda studier

  • Ht-09 NO/SO, år 4-5, Moln, Annika N, Angelina M, My A, Gunilla
  • Vt-10 Sv, år 8-9, Fakta i texter, Ann-Christine M, Nina S, Gunilla
  • Ht-10 Ma, år 3-4, Likhetstecknet, Susanne L, Monika K, Catarina N, Rebecka D, Gunilla
  • Ht-10 Ma, år 7-8, Subtraktion med negativa tal, Ann B, Ann-Sofie T, Jörgen K, Miriam E, Marie
  • Vt-11 Ma, år 2, Beskriva och jämföra tal, Annelie B, Cecilia L, Tove S, Minna S, Marie
  • Vt -11 Sv, år 8, Förstå språkregler, Karin A, Kristina N, Camilla D, Gunilla
  • Ht-11 Ma år 5, Förstå skala, Sara W, Karolina N, Robert N, Tanzin H, Marie
  • Ht -11 Eng år 7, Språkliga strategier, Annette F, Johanna J, Annikka E, Charlotta W, Gunilla
  • Vt -12 Ma 4-5 år fsk, Jämna mellanrum, Kerstin B, Sara K, Yvonne B, Ewa S-A, Marie, Gunilla
  • Ht -12 Ma år 5, Decimaltal på tallinje, Cecilia L, Eda W, Angelina M, Karin F, Marie, Gunilla
  • Ht-12 Fritids år 2, Läsa leksituation, Fredrik W, Eva P, Helena A, Elisabeth S, Jennie B, Gunilla
  • Vt-13 Ma år 8, Jämförpris, Eeva-Lisa, Jörgen, Ann-Sophie, Marie, Gunilla
  • Vt-13 SO år 4 Att tro, Anna R, Linda, Gunilla F, Gunilla L, Svante, Gunilla
  • Vt-13 Förskolan, Rättvisa, Ingrid,  Kerstin
  • Ht-13 Ma år 2 Tallinjen, Gunilla I, Minna, Susanne, Charlotta H, Marie, Gunilla
  • Vt-14 Sv fsk, Att kunna berätta med röd tråd, Eva L, Anneli, Johanna J, Gunilla
  • Vt-14, NO, Fotosyntesen, Jörgen, Ann-Sofie, Eeva-Lisa, Per, Ann B, Lena LP, Marie
  • Vt- 14. Förskolan, Levande och inte levande, Kerstin
  • Ht-14, Ma år 4, Subtraktionsalgoritmen, Cattis, Anna S, Paul, Nathalie, Marie
  • Ht-14, Bild år 1, Att kunna skapa rumslighet i linjeteckning, Pelle H, Sofia, Sara W, Elisabeth, Gunilla
  • Ht-14-vt-15 Svenska år 3, Skriva läsvärda berättande texter med inledning, innehåll och avslut, Gunilla L, Johanna J, Johanna A, Anki, Annika
  • Ht-14- vt-15 Förskolan, Begrepp med olika betydelser, Kerstin

Resultat och erfarenheter:

Att förstå vad ett moln är, ht-09 år 4-5

Kritiska aspekter
• Vattnets former, skillnaden mellan ånga och kondens.
• Solens roll, temperaturskillnader
• Substansbegreppet

Erfarenheter
• Intensiva diskussioner och en delögonöppnare. Innehållsfokus, pedagogiska diskussioner med ett bestämt mål.
• Inte talat så mycket om elevernas olika förutsättningar, befriande.
• Intresse för hur variationsteorin kan främja förståelse och lärande.
• Värdet av att ha ett tydligt lärandeobjekt att presentera för eleverna.
• Brister i undervisningsmaterial, vi tar för givet att elever ska kunna generalisera utifrån enkla experiment, men komplexa samband visas inte.
• Ett LS-nätverk i Stockholm kunde vara till stor hjälp för erfarenhetsutbyte.

Strategier att hitta relevant fakta i texter, vt 10 år 8-9:

Kritiska aspekter
• Att avgöra vad som är fakta och neutral information
• Uthållighet med att fortsätta arbeta under en längre tid
• Urskilja begrepp som kan hjälpa till med en analys, tex fakta, logik, åsikt, värdering, löfte, budskap. Eleverna behöver många verktyg.
• Att orka lyssna på texten som läses upp.

Erfarenheter
• Elever som brukar vara högpresterande komplicerar frågeställningen och svaret. De tror inte att det kan vara så enkelt som att hitta svaret i texten.
• Undervisning ger resultat
• Långa lektioner, gott om tid att fördjupa sig
• Flera moment, genomgång, diskussion, bearbetning, gensvar, sammanfattning, lärarkommentarer
• Bra att bearbeta sin text, se sina svar, analysera felsvar med eleverna, hitta rätt och fel själv och i grupp
• Faktasökning och förmågan att sammanfatta en text borde ingå i alla ämnen och i tidigare år
• I ämneskonferenser för alla skolår bör diskussion föras om vad som undervisningen tar upp under olika år.

Likhetstecknets betydelse och användning inom matematik, ht -10, år 3-4

Kritiska aspekter
• Fråga-svar modellen, x+y = z, likhetstecknets plats och innebörd
• Flera likhetstecken i samma uppgift förvirrar
• Utgångspunkt, konstans, var ska jag börja i en längre operation med flera likhetstecken, ledtrådar

Erfarenheter
• Viktigt med uppgifter där eleven får skriva ut likhetstecknet själv samt uppgifter där det är noga att man läser tecknen.
• Det gemensamma arbetet är utvecklande. Både nya och erfarna lärare ser hur svårt det är att undervisa.
• Vikten av att utveckla ett lärande för hela gruppen oavsett förkunskaper. Bättre resultat genom att förbättra undervisningen för alla. 
• Egen makt över undervisningen för att inte styras av läromedel. Granskning av läromedel är nödvändigt.
• Språket är viktigt i matematik som i sig är abstrakt.

Subtraktion med negativa tal, ht -10, år 7

Kritiska aspekter
• Förståelsen för hur en tallinje fungerar, dvs i fråga om riktning, dess negativa spegling.
• Hur de olika räknesätten representerar en riktning på en rörelse längs tallinjen.
• Subtraktionstecknets olika betydelse (något som vi ser att man borde ägna mer tid åt).
• Förståelsen för motsatta tal (ex 4 och -4).

Erfarenheter
• Användandet av tallinjen underlättade elevernas beräkningar
• Lärarens kunskaper om det valda lärandeobjektet är avgörande för hur han/hon kan hantera de kritiska aspekterna.
• Utvecklade didaktiska kunskaper genom att vi haft anledning att söka i didaktisk och forskningsinriktad litteratur.
• En praktisk koppling till aktuell didaktik. 

Att jämföra och beskriva tal, vt -11, år 2

Kritiska aspekter
• Att förstå positionernas värden i förhållande till varandra – att positionen till vänster är tio gånger mer värd och att positionen till höger är tio gånger mindre värd
• Nollans funktion som platshållare
• Att behärska orden tiotal, ental och värde aktivt – inte endast passivt
• Att förstå siffrornas funktion som symboler av värden i förhållande till plats i talet

Erfarenheter
• Vi lärare ökade vårt kunnande om LO och dess kritiska aspekter och hur dessa kan prövas
• Språkliga aspekter vilka lyfts fram i Lgr11 måste tränas i mindre grupper
• Utformning av för- och eftertest bör göras med omsorg, ev bör manus skrivas till intervjutester
• Det fungerade väl att arbeta utifrån syfte och centralt innehåll i Lgr11
• Använd gärna Lgr11 vid utformandet av för- och eftertest
• Eleverna var receptiva då det gäller språkanvändning

Att förstå att språkregler och formella strukturer finns som stöd , vt -11, år 7

Kritiska aspekter
• Att förstå att texter ställer specifika krav på form och innehåll.
• Att skribenten behöver förutse problem och behov hos läsaren.
• Skribenten vet att man har en mottagare, som man inte kan komplettera information till.
• Kunskap om språkriktighet
• Kunskap om genrer

Erfarenheter
• Eleverna behöver undervisning för att urskilja olika texttyper inom sakprosa och lära sig strukturen för dessa.
• Vi tar för givet att eleverna kan urskilja och skriva en instruktion för att de läst och sett så många.
• Närläsning av Lgr 11 skapade en förtrogenhet med texten 
• Kursplanerna är oklara i sina nivåer, vissa delar av syftestexten återfinns i det centrala innehållet och vice versa
• Läroplanen är svag i sitt vägledande material vad gäller skrivandet av sakprosa, det riskerar att fortsätta försvinna i svenskans fokus på skönlitteratur.
• Av vikt är också att lärare gör klart för sig vilka kvaliteter man letar efter och beskriver dessa

Att bestämma avstånd med hjälp av en skalenlig ritning, ht-11, år 5

Kritiska aspekter
• Att förstå skala som ett proportionerligt förhållande
• Att uppfatta skala som ett konkret förhållande mellan bild och verklighet
• Att kunna hantera enhetsomvandling och multiplikation med hundratal

Erfarenheter
• Ett område som skala är komplext
• Eleverna kanske inte alls förstår saker som vi förstår
• Eleverna kan samarbeta om de får en struktur för det
• Eleverna reagerade positivt på att få respons på sitt arbete och att få visa ett arbete i dokumentkameran
• Underlag för formativ bedömning är effekten av att strukturera en uppgift i små delar,
• Våra höga förväntningar kan ha medverkat till att eleverna var mer koncentrerade och motiverade.

Att använda språkliga strategier, ht-11 , år 7

Kritiska aspekter
• Elever saknar insikt om språkets form, begreppsvärld, semantik.
•  Elever direktöversätter ett ord uppdelat i stavelser, in-träde.
•  Att våga prata engelska, härma, forma andra ljud.

Erfarenheter
• Elever som är språkligt aktiva och har ett kunnande inom engelska förstår och kan tillämpa olika strategier.
• För dem med större osäkerhet i kommunikationen är det för avancerat.
• Begreppet språkliga strategier som används frekvent i läroplanstexten är både komplext och abstrakt och förutsätter en hel del förkunskaper.
• Större förståelse för Lgr 11

Att förstå och uppfatta jämna mellanrum, vt 12, fsk, 4-5-årsgrupp

Kritiska aspekter
• Att förhålla sig till helhet och delar samtidigt
• Att kunna fokusera på hålen mellan föremål
• Att se att två mellanrum ändras om ett föremål flyttas

Erfarenheter
• Pedagogerna lär sig att fokusera på lärandet i olika situationer, ta fram och verbalisera samband, resonera om vad man ser och vad det innebär.
• Ett innehållsligt fokus gör att relationer och personliga val ställs i bakgrunden.
• De arrangerade lärtillfällena gör att tysta elever kan få möjlighet att sätta ord på sina tankar, de hinner med och behöver inte bestämma uppgift själva.
• Med större fokus på uppgiften och lärandet, blir inte att göra fel så personligt, utan ett led i lärandet.
• Barnen uppskattar att få uppgifter, de arbetar koncentrerat, samtalar och samarbetar- lär av varandra. 
• En systematisk observation och dokumentation gör studien lätta att följa
• Matematiska begrepp gör att studien lyfts
• Ett närmande mellan förskola och skola, förståelse för lärandeprocessen och varandras arbete
• Genom att presentera studien blir föräldrar medvetna om att det sker ett viktigt lärande på förskolan,

Dela:
Kategorier: